Stressigt

Vem har inte upplevt stress av något slag? Det finns naturligtvis många sorters stress, både lättare och allvarliga. Man urskiljer såväl fysiska som psykiska stressymptom. De uppträder vanligen tillsammans; de av allvarligare art som påverkar psyket är i längden svårare att komma till rätta med.

Om stress numera alltmer ses som ett samhällsproblem, så har den i grund och botten varit viktig för människans överlevnad. Forna tiders individer behövde kämpa  rent fysiskt för sina liv, precis som  djuren. Nu behövs inte ofta den förhöjda stridsberedskap som en stark stressreaktion framkallar vid livsfara (såsom i krig). Ett visst mått av stress eller nervositet är dock fortfarande till nytta, då den för tillfället höjer prestationsförmågan, exempelvis vid prov av skilda slag.

Det finns förstås en mängd tillstånd och situationer som vållar obehagliga reaktioner. Allmänt sett har en stressad person dålig koll på läget, t.ex. då denne har för mycket att göra -- dock kan även brist på sysselsättning framkalla stress. Ökade krav och höjt arbetstempo bidrar i hög grad till jäkt och känslan att inte kunna uppfylla förväntningarna. Ambitiösa personer är givetvis särskilt utsatta, då de upplever att inte bara chefen utan de själva också tycker att de inte når upp till fastställd nivå. Somliga tar då jobbet med sig hem -- gränsen mellan arbetstid och fritid försvinner nästan.

Vad händer då mer specifikt i kropp och själ? Vilka varningssignaler bör man se upp med för att söka förebygga en försämring? I svåra fall kan det bli fråga om panikångest som slutar med total utmattning. Naturligtvis  krävs medicinsk och inte minst psykiatrisk behandling; den senare brukar  tyvärr försenas och ta lång tid.

Jag googlare på stress, bland mycket annat hittade jag Stress 1177 Vårdguiden Västra Götaland.
Där ges t.ex. en lång  rad varningssignaler, behandling etc. Vad jag dessutom varmt vill rekommendera är mitt sammandrag av en föreläsning av läkaren Christina Doctare. Naturligtvis är hon mycket sakkunnig men också intressant utifrån sina personliga upplevelser. Resumén finns här: Vårt behov av andrum

Hälsa x 2

Det finns mycket att säga om hälsa. Som språkman ser jag förstås direkt dubbla betydelser i ordet. Vidare tänker jag på andra ordformer: hälsa (substantiv/verb + böjningar), motsatsen ohälsa, och så hälsning förstås... Här ska jag bara helt kort hålla mig till innebörder.

I en orolig tid med jäkt, stress och därmed relaterad sjukdom är det skäl att stanna upp och analysera läget en smula. Den gåtfulla frågan om själva tiden gått upp i varv lämnar jag därhän. Det är inte konstigt om diskussionen kring hälsan fått ny fart, eftersom många uppenbarligen lider av symptom på ohälsa. Därmed kommer givetvis frågan om  livsstil på tapeten. Den uppdrivna takten i vår (läs: amerikanskinfluerade) tillvaro får ju många negativa konsekvenser.

I vid bemärkelse hör också sättet vi hälsar på till begreppet livsstil. Som bekant har handhälsning/slag nyligen blivit hett stoff med politiska förtecken. Man kan vrida och vända på problemet -- om det nu verkligen är ett problem värt att älta. Man kan naturligtvis ha olika synpunkter; några sådana har jag ventilerat, jämte lagt in lite mer lättsamma rimrader här: Hälsa.

Lidandet

Ämnet är lika aktuellt nu som fordom. Med kaosartad migration på olika håll i världen följer oerhört lidande för massor av människor. I vår tid med en rad hotbilder hängande över oss är det sannolikt särskilt svårt att uppbåda empati för alla lidande varelser. Märk förresten hur vi behandlar djur, t.o.m. de som är väldigt nära släkt med människan. Kan vi verkligen känna medlidande med dem när hon våldför sig på dem -- som om de inte kunde känna plåga och smärta. Det är ju sorgligt och ytterst beklagligt att människor hämningslöst dödar varandra; inte ens rovdjuren dödar sina egna med uppsåt. Krig, katastrofer, miljöförstöring och skriande orättvisor eskalerar lidandet enormt.

Hur ser man i allmänhet på lidandet som sådant? Här vill jag bara hänvisa till fyllig resumé av en intressant föreläsning av Peter Jansson 24/11 2005 på Högskolan i Skövde. Resumén finns här: Har lidandet någon mening? Även min långa kommentar rekommenderas.

Miljön igen

Ända sedan 1960-talet har jag varit intresserad av miljöfrågor. En första väckarklocka var Rachel Carsons  bok Tyst vår som som visade hur DDT tog livet av massor med småfåglar. En mycket uppmärksammat miljökonferens i Stockholm (1971 om jag minns rätt) fick många att hoppas på kraftfulla åtgärder mot den tilltagande miljöförstörelsen. Men så skedde förstås inte: miljöhoten fortsatte att växa ganska obehindrat. Jag har länge haft svårt att förstå denna passiva låtgå-mentalitet, då det minsann inte saknats erfarenhetsmässig kunskap samt forskning. Nu är det ju klimatuppvärmningen som är det överskuggande temat.Jag hoppas trots allt att den förstärkta medvetenhet om krav på globala åtgärder, som Pariskonferensen givit upphov till, kommer att ge resultat.
Läs mer på min hemsida sture-alfredson.se där den längre texten Avskärmat under huvudrubriken Prosa och dikt återfinns. Där växlar rimrader (min specialitet!) med längre prosastycken; syfte: mångfald & variation. Miljötänk är en fristående dikt som också finns på nämnda hemsida.

Skrivklåda

Varför fortsätter jag att skriva? Jag är emellanåt tveksam till att låta  hemsidan svälla ut så mycket. Inte når jag särskilt många med mitt budskap. Mitt privatliv ställer andra krav som kräver mer tid. Samtidigt känns skrivandet meningsfullt, ja nödvändigt. Hurså? Dels behöver jag för egen del så vitt möjligt reda ut vad som sker i samtiden, dels är jag övertygad om att jag har något viktigt att säga som berör även andra. Jag har ett brett register: mångfald är mitt motto, såväl ämnes- som formmässigt. Drivkraften är NYFIKENHET. Jag tar mig tid att fundera kring tillvaron i smått och stort; särskilt större och längre perspektiv intresserar mig. Jag försöker som lekman urskilja strukturer och mönster (nästan en "yrkesskada" genom mitt breda språkintresse). Jag skiftar gärna mellan rim och prosa: se under rubriken: Prosa och dikt. Rimsekvenser är mitt favoritmedium, där humorn också får en chans. Hemsidans Prosa innehåller en mängd referat av lite äldre föreläsningar, som fortfarande är givande läsning. Rubriken Dikt hänvisar enbart till dikter med något mer substans.
Läs mer konkret om mina ambitioner i Författartankar under Prosa på sture-alfredson.se

Flykt

Det går knappast att fatta de problem flyktingströmmarna har vållat. Hur blir det med förhandlingsavtalet mellan EU och Turkiet? Kommer det att fungera i praktiken? Grekland  har en usel ekonomi och stora flyktingskaror. Nu råder visserligen ett bräckligt eldupphör i Syrien, men vågen till en förhandlingslösning är säkerligen lång.
Välutbildade nyanlända till Sverige måste få en snabbare asylhandläggning. Det råder ju brist på läkare och lärare här. Sökande med sådan bakgrund kan bli en verklig tillgång i Sverige.
Det finns flera sorters flykt: Verklighetsflykt lockar då vardagen blir alltför tung och påfrestande. Flykten från landsbygden har ökat, både lokalt och globalt.
Läs mer i texten Flykt på min hemsida  sture-alfredson.se under rubriken Prosa och dikt. Kolla rimmade partier. Fördärv handlar också om krig och flykt (allt på f!).